Idag publicerar UNT en krönika av mig om den nya narkotikapolitiska debatten i Latinamerika. Bland annat intervjuar jag en representant för organisationen Vivario och refererar till Colombias, Guatemalas och Mexikos presidenters tal vid FNs generalförsamlings öppnande i slutet av september. De pratade alla om behovet av en ny internationell narkotikapolitik Mitt huvudargument i krönikan är:
Problemet med FN-konventionerna är att de förbjuder hela kedjan från produktion till konsumtion av narkotika. Tanken är att narkotikan ska bli så dyr att människor avstår. Ett kilo kokain kostar därför 1 000 dollar i Peru, men 104 000 dollar på gatan i Stockholm.
Men det är också den vinstmarginalen som driver kriminaliteten och våldet. Den nya debatten handlar därför inte bara om att avkriminalisera själva bruket, utan också om att legalisera och reglera narkotikamarknaden.
Referenser till statistik, priser och annat finns i min rapport till LNB från i somras. Läs även Financial Times utmärkta blog Beyond Brics post om kokainkonsumtionen i Brasilien. Brasilien är nu världens största marknad för crack och näst största för kokain.
För 30 år sedan var det inte så alls. Men sedan upptäckte de kriminella organisationerna som använde Brasilien som transitland på vägen från Anderna till Europa och USA, att även den lokala marknaden hade potential. Och så gick det som det gick.