På tisdag före lunch ska Fredrik Reinfeldt och Dilma Rousseff underteckna ett samarbetsavtal i regeringspalatset Planalto här i Brasilia. Det är en fortsättning på den “Action Plan” för ett strategiskt samarbete som Lula och Reinfeldt enades om när Lula var i Stockholm 2009.
Det formaliserade samarbetet mellan Sverige och Brasilien satte igång redan i mitten av 1980-talet. Då handlade det i huvudsak om ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete. Men sedan dess har samarbetet utvecklats åt många olika håll. Det strategiska samarbetet har sedan dess utvecklats mer och består av sju punkter frågan är vilka nya steg som kommer att tas.
Visa Erik i Brasilia på en större karta
1, Politisk dialog och samarbete i multilaterala organ.
Länderna är också eniga om behovet av att reformera de internationella finansiella institutionerna så att utvecklingsländer får större inflytande över beslutsprocessen.
2, Handel och investeringar
När kungen och drottningen besökte Brasilien i mars 2010, skapades ett gemensamt näringslivsråd som ska bestå av såväl privata som offentligt ägda företag. De prioriterade områdena är medicinteknik, infrastruktur, civil säkerhet, försvar samt innovation och högteknologi. Sverige och Brasilien stöder det multilaterala handelssystemet och arbetar gemensamt för att Doha-rundan ska fullföljas.
3, Bioenergi och biodrivmedel
Sverige och Brasilien är två av de länder i världen som producerar och konsumerar mest etanolbaserade bränslen för bilar och andra transporter. 2007 undertecknades ett samförståndsavtal om bioenergi och biodrivmedel, som syftar till att öka andelen förnyelsebar energi globalt genom policyutformning, forskning och utveckling, samarbete i tredje land och investeringsfrämjande.
4, Försvar
Sedan år 2000 finns det ett samarbetsavtal mellan länderna i försvarsfrågor. Det grundar sig på partnerskap, tekniköverföring, utbildning och lärande när det finns gemensamma intressen. Samarbetet leds av respektive försvarsdepartement. Ett särskilt samarbetsområde är inom flygvapnet, där båda länderna har avancerade erfarenheter. Saab har etablerat ett forskningscenter i Sao Paulo för att delta i detta.
5, Klimatförändring och hållbar utveckling
Stockholms-konferensen 1972 och Rio de Janeiro-konferensen 1992 skapade mycket av den grund som miljöarbetet i världen idag vilar på. I takt med den ökade medvetenheten om klimatförändringarna och behovet av en progressiv miljöpolitik har Brasilien och Sverige funnit ytterligare en grund för samarbetet. Det internationella arbetet mot klimatförändringar måste utgå från FN-konventionen om klimatförändringar och Kyoto-protokollet.
För att minska utsläppen av växthusgaser från avskogning behövs positiva incitament för ett hållbart skogsbruk och miljöanpassad teknik. Brasiliens The Amazon Fund är ett viktigt verktyg för detta och Sverige kommer att undersöka förutsättningarna för att stödja den. Gemensamt ansvarstagande och erfarenhetsutbyte sker även inom samarbetsprojekt på nationell, regional och lokal nivå, inom områden som stadsplanering, vattenfrågor och förnyelsebar energi.
6, Forskning, innovation och högteknologi
Även högteknologi har blivit ett allt viktigare samarbetsområde, från bio- och nanoteknologi till flygsystem. Men samarbetet handlar även om innovationspolitik, och om hur man skapar en god miljö för samarbeten mellan universitet och industri, och kommersialisering av innovationer.
Det är ABDI, Agência Brasileira de Desenvolvimento Industrial, och Vinnova i Sverige som är ansvariga för detta samarbete.
7, Kulturutbyte och utbildning
En av grunderna för ett bredare samarbete mellan länderna ligger inom kulturlivet. Det ligger också i båda ländernas intresse att utöka student- och forskarutbytet inom alla områden.