Längs La Interoceanica 2 – Det finns en politik för vägen

Om torkan i Amazonas drabbar skogen ovanifrån och urskillningslöst, så fungerar vägarna som förgiftade spjut rakt in i skogens hjärta – utifrån skogens perspektiv alltså.

För människor som har jordvägar och krokiga floder som enda transportleder är en asfalterad väg ofta det mest önskade. Priserna på mat går ned och priserna på marken upp.

För en tid sedan intervjuade jag Elsa Mendoza på forskningsinstitutet IPAM i Rio Branco, som berättade om hur vägarna som byggs genom Amazonas fungerar.

– De första direkta effekterna handlar om själva bygget, dess miljöpåverkan vad gäller erosion, nedskräpning, utsläpp etc. De indirekta effekterna är dock de allvarligaste på sikt, och tar 10 år för att få fullt genomslag. De berör ett område på mellan 50 och 100 km på vardera sidan om vägen och är konsekvenserna av den exploatering av skogen och marken som blir möjlig när det plötsligt finns transporter till de stora marknaderna, berättade hon.

Visa Erik i Brasilia på en större karta

Den kritik mot vägpolitiken som Mendoza och många andra formulerar vilar på vilket syfte ett vägbygge har. Mendoza gör skillnad på vägar som byggs som ekonomiska korridorer mellan marknader, och vägar som byggs för dem som redan bor i området för att deras möjligheter till utveckling ska bli bättre.

Skillnaden är att de senare, och mer eftersträvansvärda, inte bara innebär en asfalterad väg, utan att man också drar el längs vägen, och ser till att området redan från början får skolor, vårdinrättningar och annan service så att själva området utvecklas genom vägen.

– Ett problem med La Interoceanica är att den inte för med sig tillräckligt med utveckling. Den är bara en väg, förklarade hon.

När vägen byggs som “ekonomisk korridor” gör den inte livet lättare för småbönderna. Däremot stiger värdet på deras mark snabbt, vilket gör att många säljer och flyttar längre in i skogen eller till städerna. Marken tas över av större aktörer, som inte behöver kommunal el utan som har egna generatorer. De hugger ned skogen och planterar soja, socker eller någon annan gröda, eller använder marken som betesmark för köttkreatur. Dessa aktörer behöver inte el, skolor, vård. De bor någon annanstans.

Väg utan lokal utveckling skapar både fattigdom i städerna, eftersom de som flyttar dit sällan lyckas etablera sig på den lokala arbetsmarknaden, och ännu mer avverkning när de som flyttar längre in i skogen snart kommer att kräva en väg dit.

Det finns en fantastiskt intressant bildsekvens och text om precis denna fishbone pattern som sedan leder till fishbone collapse på Earth Observatory.

– När man bygger vägen först, utan att planera för vad som ska hända med lokalbefolkningen, leder den till exploatering men inte till utveckling. Därför måste utvecklingspolitiken komma före eller i alla fall samtidigt som vägen, berättade Mendoza.

Skogsavverkningen är inte heller bara ett problem för att skogen försvinner. Den drar också till sig människor som vill tjäna snabba pengar. De improviserade byar och bosättningar där skogsarbetarna bor hamnar utanför lagen. Där finns ingen polis eller säkerhet, och de drar till sig narkotika, prostitution, kriminalitet.

– Det som är positivt i Brasilien är att den kunskap som byggts upp faktiskt numer används, och att den lokala regeringen i Acre till exempel gjort stora ansträngningar för att stoppa dessa processer och hitta metoder för att vägarna ska leda till lokal utveckling. I Peru däremot har man inte byggt många vägar och erfarenheten finns inte. Alltså gör man samma misstag som man gjorde i Brasilien för decennier sedan, berättade Mendoza, och fortsatte:

– Det som däremot är positivt i Peru är att man varit mycket noggrann med själva vägbygget, ingen erosion när man bygger broar, ingen nedskräpning, och ordentligt omhändertagande av arbetskraften.

(Jag kommer under dagarna som kommer att publicera anteckningar från en resa jag gjorde längs La Interoceanica i Acre (Brasilien) och Madre de Dios (Peru) i början av mars. Jag samlade bland annat information till en artikel om torkan i Amazonas 2010, och om hur den nya vägen påverkar området. Posterna kommer att finnas under kategorin “Skogens framtid”. Kom gärna med åsikter och kommentarer.)