Vad spelar regnskogen för roll i lokalpolitiken i Amazonas?

– Vi köpte vatten både för att dricka och tvätta oss i under flera månader förra året, berättar taxichauffören när han kör mig tillbaka från intervjun med Altino Machado och Leticia Mamed.

Med tanke på att jag är i deltstaten Acre i västra Brasilien som genomskärs av flera av Amazonflodens viktiga bifloder så kanske det räcker som beskrivning av hur svår torkan mellan juni och oktober var. Ämnet för intervjun var hur torkan och regnskogens framtid behandlas i lokalpolitiken här.

Altino har två mycket lästa bloggar, och har länge arbetet som politisk reporter i Acre. Leticia undervisar i statsvetenskap på Universidad Federal do Acre. Min utgångspunkt för intervjun var att torkan borde spelat en central roll i politiken och i valkampanjen.

– Det var den inte, säger Leticia. Miljöfrågorna var inte ett tema i den offentliga diskussionen.

– Miljödebatten i Acre skapades en gång av PT. Chico Mendes var en av grundarna av partiet här, och Marina Silva kommer också från partiet. Men de senaste åren har diskursen försvagats, till förmån för en mer utvecklingsorienterad, förklarar Altino.

– Men det är också en anpassning till verkligheten, fortsätter han. PT har haft makten i 12 år och även om de har pratat om avskogningen och alla de problem den för med sig, så har de satsat resurserna på att bygga vägar,  broar, offentliga byggnader och annan infrastruktur. Väldigt lite investeras i att göra det möjligt för dem som bor i skogen och som äger stora areal, att bo kvar. Hitta produktion med mindre miljöpåverkan, och skapa marknader för deras produkter, fortsätter han.

Altino visar siffror på hur snabbt befolkningen i Acre ökar, från 557 000 år 2000 till 732 000 tio år senare. Och det är inte till skogen de flyttar utan till städerna. Dessutom pågår en snabb urbanisering i själva delstaten. Fattiga skogsägare som inte har råd att investera i marken säljer den till boskapsägare och flyttar till städerna. 72 procent av befolkningen bor i dag i de tre urbaniserade områdena kring Rio Branco, Cruzeiro do Sul och Brasileia.

– Så när landsortsbefolkningen kommer till städerna för att de inte kan leva av skogen, förändras också deras politiska prioriteringar?, frågar jag. De röstar inte på en politik som värnar skogen, utan på en politik som ger dem goda förutsättningar i staden?

– Precis säger båda och nickar.

– PTs kampanj hette Industrialisera Acre, och oppositionens Jobb och produktion, eller något i den stilen, säger Leticia. Människor vill överleva där de är, och det finns ingen politisk medvetenhet om något annat.

– Men inför stora miljöproblem, som torkan, som delvis orsakas av själva avskogningen, hur behandlar politiken det?, frågar jag.

– Den politiska debatten handlar då bara om hur man ska lösa konsekvenserna av torkan. Hur man ska se till att människor får mat och vatten, hur man ska släcka bränderna, hur man ska bryta de mindre byarnas isolering osv, säger Altino.

I presidentvalet 2010 vann oppositionens kandidat José Serra från Sao Paulo över 52 procent  i Acre i första omgången. Dilma Rousseff, Lulas kandidat och som sedemera vann valet, fick 24 procent. Miljöpartisten, regnskogsförsvararen och tidigare miljöministern Marina Silva, som kommer från en fattig familj i Acres inland, som vid sidan av Lula är Brasiliens enda internationellt kända politiker och som nationellt var valets stora överraskning, fick bara drygt 23 procent. I guvernörsvalet, som PT tidigare enkelt sopat hem sedan 1998, vann man igen, men bara med några tiondels procentenheter. Till och med oppositionen var överraskad.

– PTs analys tycks vara att man pratat för mycket miljö, att man måste släppa på reglerna kring skogen en aning, och satsa mer på jordbruket, förklarar Altino inte helt överraskande.

Och mycket riktigt. Till frukosten på hotellet hade jag läst en intervju med federala kongressledamoten Taumaturgo Lima (PT) från flodområdet i västra Acre. Han berättade att han skapat ett tvärpartisamarbete för att ena ledamöter bakom försvaret av Os riberinhos – diminutiv för människor som bor längs floderna. Den akuta anledningen för samarbetet är den debatt om den nya miljölagen som pågår, och där det finns vissa som arbetar för att det ska vara helt förbjudet att hugga ned skog. Lagen måste ta bättre hänsyn till dem som bor i skogen, menar Lima, och som behöver använda de resurser som finns:

“Vårt mandat måste handla om de män och kvinnor som bor i längs floderna, och skapa alternativ och hållbar produktion.”

 


Visa Erik i Brasilia på en större karta

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.