Ungefär 230 miljoner människor i världen använder en illegal drog varje år. Av dessa är drygt en tiondel, 27 miljoner, så kallade problem drug users, som har hög risk i sin konsumtion, till exempel genom att de injicerar, använder droger varje dag eller har diagnosen drogberoende.
Är detta mycket eller lite?
Av dem som injicerar har ca 20 procent HIV, 47 procent hepatit C ch 15 procent hepatit B. En procent av alla mellan 15 och 64 år som dör gör det på grund av narkotika.
Är detta mycket eller lite?
Siffrorna kommer från FNs World Drug Report 2012 (där de kompletteras med ordentliga felmarginaler på båda sidor) och skapar onekligen underlag för flera viktiga frågor om narkotikapolitiken.
Den viktiga frågan utifrån ett latinamerikanskt perspektiv är relationen mellan den skada som själva narkotikan respektive kampen om narkotikan för med sig. Så här står det i rapporten:
In South America, the rate of drug-related deaths is estimated to be between 12.2 and 31.1 deaths per million population aged 15-64, well below the global avarage.
Om man jämför med andelen mord (Global Study on Homicide 2011) är det inte mycket. Chile med lägst mordfrekvens på kontinenten har 37 mördade per miljon invånare, Argentina har 55, medan Colombia har 334 och Venezuela 490. Och om man smalnar av befolkningen till åldersgruppen 15 till 64 år blir mordfrekvensen ännu högre.
Alla mord i Latinamerika har inte med narkotikahandeln att göra, men en stor del har det. De fem mordtätaste städerna i världen 2011 med en frekvens på mellan 1000 och 1600 mord per miljon invånare och år ligger alla i Latinamerika. Och det är just konflikten om narkotikamarknaden som är den huvudsakliga källan till våldet. Om marknaden var legal skulle det förstås se annorlunda ut.
Sällan blir det tydligare att den internationella narkotikapolitiken inte finns till för att skydda människor, utan för att skydda idén om att narkotika ska vara förbjudet.
(I Sverige mördas ca 10 personer och 40 dör av narkotika per miljon invånare och år)
2 kommentarer