Torkan kommer allt oftare, sedan blir det normalt

Det behöver inte gå så illa, men det är ett av flera sannolika scenarios. Men den främsta orsaken är i så fall längre och oftare förekommande torrperioder.

Men det kommer inte att vara en kontrollerbar process, där man kan säga: “Hit men inte längre. Nu sätter vi stopp!” Tvärt om. Vid en viss tidpunkt – en tipping point – har tåget redan gått, och då spelar det ingen roll vad man gör. Mycket stora områden av skogen dör oavsett.

Läste igår “Major Tipping Points in the Earth’s Climate System and Consequences for the Insurance Sector” som gavs ut 2009 av WWF och Allianz och som citatet ovan kommer ifrån.

Jag var inte främst ute efter det stup som försäkringsbranschen står inför, om jag tolkar rapporten rätt, utan sammanställningen av forskning kring vad torkan i Amazonas 2005 fick för konsekvenser. Det är särskilt intressant eftersom torkan 2010 var betydligt värre.

Rapporten behandlar flera olika “tipping elements”: “large-scale components of the Earth system that could be forced past a ‘tippingpoint’ and would then undergo a transition to a quite different state.” Tex isen vid jordens poler, El Niño, djuphavsströmmarna i Atlanten.

Rapporten behandlar också vilka konsekvenser förändringar i dessa kan få för det tropiska och subtropiska klimatet, som torkan i Amazonas, monsunregnen i Västafrika och Indien, och torkan i sydvästra Nordamerika.

Som jag har skrivit i tidigare artiklar är regnet över Amazonas beroende av flera faktorer. Skogen själv producerar mycket av regnet. Dessutom påverkar temperaturen i ytvattnet i tropiska Atlanten och i Stilla havet.

Global uppvärmning med 2° C – jämfört med förindustriell tid – kommer enligt rapporten att stärka effekterna av dessa faktorer, och leda till att torkan blir allt vanligare:

The 2005 drought was an approximately 1-in-20-yr event, but a 2005-like drought in Amazonia is forecast to become a 1-in-2-yr event by 2025 (at 450 ppmv CO2) and a 9-in-10-yr event by 2060 (at ~600 ppmv CO2) with the threshold depending on the rate of increase of CO2.

Vilka konsekvenser fick då torkan juli till september 2005 (s 58):

• I sydvästra Amazonas täckte skogsbränderna en yta som var 300 procent större än normalt. Bränderna fick i sin tur allvarliga effekter på människors hälsa och den regionala ekonomin.
• Civilförsvaret i delstaten Acre beräknade att bränderna orsakade skador för 87 miljoner USD.
• Vattennivåerna i Madeirafloden och flera andra av Amazonas västra bifloder sjönk så lågt att transporter blev omöjliga i stora delar av området. Colombia, Bolivia, Brasilien och Peru förklarade att det rådde katastroftillstånd i september 2005. Tusentals människor i avlägsna byar fick ont om mat när transporterna inte kom fram.
• Energiproduktionen i Brasilien består till 85 procent av vattenkraft. Planen är att utöka det kraftigt för att tillgodose det ökade energibehovet i landet. Mindre vatten i Amazonasfloderna kommer att minska den möjligheten kraftigt, och därmed försvåra arbetet med att minska landets CO2 utsläpp.
• I delstaten Mato Grosso do Sul, söder om Amazonas, minskade produktiviteten i jordbruket med 1,9 procent. Delstaten producerade 700 000 ton mindre spannmål.
• I Santa Catarina ledde torkan till att jordbruksproduktionen sjönk med 8,8 procent.
• Soja- och majsproduktionen sjönk i delstaten Paraná med 7 respektive 23 procent, vilket är mycket allvarligt i en delstat där dessa grödor representerar 44 procent av ekonomin. I Rio Grande do Sul minskade produktionen av de båda grödorna med 56 procent.
• Etc

Om nu det blir allt vanligare med den typ av torka som inträffade 2005, är torka inte längre en exceptionell händelse, utan en regel.