Hittade just ett pressmeddelande från barn- och äldreminister Maria Larsson som i januari kallade upp Bolivias ambassadör till departementet. Bolivia önskar ändra i FN:s narkotikakonvention så att den tillåter kokabladstuggning. Men det berättade Larsson att Sverige minsann inte kan acceptera och såg till att Sverige stoppade den ändring som var på gång.
Det skulle utgöra “en allvarlig risk för politiskt prejudikat som direkt bryter mot det internationella regelverket för bekämpning av droger”, förklarade Larsson.
“Ett sådant prejudikat skulle ge negativa signaler som inte överensstämmer med de åtgärder som vidtas i kampen mot narkotikahandel och användningen av narkotika.”
Mumbojumbo blandat med politisk enfald. Regeringen i La Paz kan inte annat ha skakat på huvudet. Det är trots allt otänktbart att de skulle kalla upp Sveriges ambassadör i Bolivia – om vi nu hade någon – och förklara att Bolivia skulle arbeta för ett internationellt förbud av de där fermenterade tobaksbladen som orsakar såväl beroende som cancer och hjärt och kärlsjukdomar. I den civiliserade världen skulle det tas som ett skämt.
Uppdatering 2012 04 19:
I dagarna har svenska Europaparlamentariker upprörts över ett tjänstemannaförslag i kommissionen som skulle kunna leda till ett förbud av snus. Maria Larsson förenar sig självklart med de upprörda. Hur tänkte hon då?
Låt oss ändå gissa att de andinska indianerna tuggar vidare på sina kokablad, lyckligt ovetande om vem Maria Larsson är och vad hon och FN tycker om det. Verkar ju inte helt sannolikt att Bolivia skulle införa och upprätthålla ett förbud.
Men lite osannolikt är det väl ändå att Bolivia skulle arbeta för ett internationellt förbud av snus. Om man har riktiga utmaningar i politiken muckar man inte om strunt. Larssons utspel kan ju inte ses som ngt annat än att man inte bryr sig om Bolivia överhuvud.