Åh vad jag önskar att Anna-Karin Hatt tog tag i detta nu när hon ändå inte blir partiledare. Det finns mycket för en IT-minister att lära i Brasilien. Ett exempel.
Den brasilianska statens öppenhetsportal loggar alla statens utgifter i takt med att de bokförs. När ett socialbidrag betalas ut i Brasilia, där vi bor, syns det alltså direkt. Gör så här om du vill kolla vad mina grannar får:
Gå till Portal da transparencia. Vid [Exercício] skriv tex 2011, kryssa sedan [Por programa] och klicka [consultar].
Det visar sig nu att det finns hela 15 sidor statliga program, och att de har gjort av med nästan 153 miljarder reais i år. Sök på Bolsa familia vid [Pesquisar].
Program 1335 är alltså socialbidragen – klicka. Klicka sedan på 8442, som är själva utbetalningarna, och inte 8446 som är själva byråkratin kring systemet – såvida det inte är detta du är intresserad av.
Nu kommer du till en lista över alla delstater i Brasilien och du ser också att Bolsa familia har kostat 9,5 miljarder reais så här långt i år. Här kan du också klicka på [baixar mas dados] och få hela tabellen som en excel-fil. (Av okänd anledning kan man inte göra detta på delstatsnivå, men här står det att man kan kontakta sidans administratör för att få specifik hjälp.)
Klicka nu på Distrito federal, som är Brasiliens motsvarighet till Washington DC. Här finns bara en kommun, Brasilia, så klicka på den också.
Och här är de, alla i Brasilia som får stöd från Bolsa familia, 6962 sidor med 15 familjer på varje. Nästan bara kvinnor dessutom eftersom det är de som utses till familjeöverhuvud och som får det bankomatkort som pengarna betalas ut till.
Nu är det så att vi inte har så många grannar, så jag tar istället ett namn på måfå i listan och det visar sig att hennes familj har fått 134 reais, 540 kronor, under maj, juni och juli i år.
Min poäng är förstås inte att det viktigaste med denna typ av öppenhet är att leta efter om ens grannar tar emot socialbidrag. Det viktiga är att om man offentliggör bokföringssystemet, och därmed låter medborgarna se efter vad deras pengar faktiskt går till, så skapar man mer förståelse för vad staten håller på med. Eller – och det är kanske en ännu viktigare poäng – så visar det sig att staten gör helt galna utbetalningar. Och då kan man kräva att staten gör något åt det.
Och som om inte det räckte, så kan glada hackers använda informationen på de mest spektakulära sätt.
Hm, jag får inte fram 8442… Har vi någon liten reflektion kring integritet och stigmatisering också?
Konstigt, jag har dubbelkollat. 8446 och 8442 kommer när man söker Bolsa familia. Kanske funkar denna: http://www.portaldatransparencia.gov.br/PortalTransparenciaTRProgramaPesquisaAcao.asp?Exercicio=2011&textoPesquisaPrograma=Bolsa familia&codigoPrograma=1335&nomePrograma=Transferência de Renda com Condicionalidades – Bolsa Família
Jag tror att integritetsperspektivet är svagt av flera skäl. Först, som sagt, för att fattigdomen redan syns, och då kanske man inte skäms för att ta emot stöd. Dessutom är min bild att det är väldigt många i de fattigare bostadsområden som får stöd, alltså är det normaliserat i deras sammanhang. Kanske som att få barnbidrag i ett radhusområde i Sverige.
Frågan blir ju då om stigmatiseringen det innebär att finnas som mottagare på nätet i sig leder till att det blir svårare att ta sig i från bidragsberoendet. Jag vet inte, kanske. Men sannolikt är det ett mycket mindre hinder än att ha så små inkomster att man måste lägga all tid på att få det allra nödvändigaste. Eller vilken frågeställning var det du funderade över?
Intressant. Ja, det var ungefär så jag tänkte.
Här i Jantelagens Norge offentliggör man inte output- utan input-ledet på nätet. Varje år tillgängliggör Skatteetaten sina skattelister som de stora massmedierna sedan dejtamajnar, så att vem som helst fritt kan söka på sina grannar, vänner och kolleger och se deras inkomst, förmögenhet och skatt. Omdebatterat och kritiserat.